Blåtunga (Bluetongue, BTV), sjukdom som insjuknar nötkreatur och andra idisslare, fortsätter att sprida sig i Europa via blodsugande svidknott. Virussjukdomen har redan spridd till nästan 200 gårdar i Danmark, och situationen är alarmerande också i andra nordiska länder. Första fallen av sjukdomen har redan upptäckts i Norge och sist i Sverige.
Den nya serotypen BTV-3 upptäcktes för första gången i Europa hösten 2023 och har spridit snabbt och brett under 2024. I Nederländerna har BTV-3 till exempel spridit sig till mer än tusen boskapsgårdar och orsakat produktionsförluster: I smittade besättningar har mjölkproduktionen minskat och dödligheten bland korna ökat.
Det är viktigt att känna igen symptomen på blåtunga
Hos nötkreatur kan infektionen vara asymtomatisk, men kliniskt symtomatiska djur finns vanligtvis i besättningen. Typiska symtom är minskad mjölkproduktion, feber, aptitlöshet, sårig och rodnande slemhinna i mun och nos, salivering, hälta, svullnad och rodnad i klöven, svullnad i huvud, ben och leder, rodnad och blödningar i ögonen samt blödningar och sår i juver eller spenar. Viruset kan passera genom moderkakan till fostret och orsaka missbildningar och aborter.
Blåtunga kan i sig vara dödlig, med störst risk för dödsfall hos nykalvade kor. Efter den akuta fasen av sjukdomen har kor tvingats avlivas på grund av svåra benskador, till exempel hornavlossning av klöven. Hos får är blåtunga allvarligare: symtomen liknar dem hos nötkreatur, men hos får vanligare lungödemet, som orsakar andningsproblem, ökar dödligheten även till 75 %. Sjukdomen har fått sitt namn från blå tungan som orsakas av syrebrist.
Svårt att skydda boskap mot infektion som sprider sig via svidknott
Blåtunga är särskilt utbredd under de varmare månaderna, då virusbärande svidknott är aktiva. Smittan kan också föras in i besättningen via smittade idisslare, vilket är anledningen till att förflyttning av djur i smittade områden är begränsad. Sjukdomen kan också spridas via sperma eller injektioner med viruskontaminerade nålar. Sjukdomen smittar inte människor.
Vaccination kan minska sjukdomens spridning och allvarlighet. Vaccinationer mot Blåtunga serotyp 8, som orsakade det tidigare utbrottet, hjälpte till att hålla utbrottet under kontroll. Nu har effektiviteten hos vacciner mot serotyp 3 varit varierande. Ett vaccin som utvecklats särskilt för BTV-3används i några länder, till exempel Nederländerna och Belgien. Vaccinet har inte förhindrat infektion, men lättat symptomen.
Antalet nötkreatur som kommer i kontakt med svidknott kan minskas genom att begränsa betet, särskilt i skymning och gryning, när knott är mest aktiva. God ventilation och användning av fläktar minskar antalet svidknott i ladugårdar. Insekticider är inte till någon nytta för att förebygga sjukdomen.
Spridningen av blåtunga till Finland är möjlig
Starka vindar kan föra svidknott upp till hundratals kilometer och viruset kan komma med dem. Införsel av blåtunga-viruset till vårt land med fryst sperma förhindras genom lagbestämmelser och undersökningar i ursprungslandet. Myndigheterna kräver, att tills vidare alla idisslare som importeras till Finland testas för blåtunga. ETT rekommenderar, att nötkreatur inte ska importeras från länder eller områden i vars närhet blåtunga har bekräftats.
Om du upptäcker symptom som tyder på blåtunga hos nötkreatur eller mindre idisslare, ska du omedelbart kontakta kommunalveterinär. Blåtunga är en anmälspliktig djursjukdom som bekämpas enligt EU:s djurhälsolag och Finland har för närvarande fri status från blåtunga.
Bluetongue-sjukdomsbeskrivning på finska (ETT, pdf)
Blåtunga på sva.se -webbsida
Nyheter från Livsmedelsverket 28.8.2024 på finska
Blåtunga (Livsmedelsverket)
Blåtunga och mul-och klövsjuka hos nötkreatur (Livsmedelsverket)