Uppdaterats 6.2.2025
Med karantän avses att djur som importeras isoleras från andra djur på ett sådant sätt att risken för spridning av smittsamma sjukdomar kan minimeras. Detta görs genom att förhindra direkt (mellan djur) och indirekt (t.ex. genom människor, konstruktioner, skadedjur eller verktyg) kontakt mellan importerade djur och andra djur.
Under karantänperioden följs de importerade djurens hälsa upp noggrant. Symtom som tyder på smittsam sjukdom anmäls omedelbart till den veterinär som övervakar karantänen, och eventuella provtagningar och undersökningar görs i enlighet med veterinärens anvisningar.
Isolering under karantän möjliggör anpassning till den nya miljön, skötaren, fodret etc., vilket förbättrar välfärden för importerade djur, innan du kombinerar de med andra djur på gården.
Krav för karantän
1. Importören underrättar ETT om den veterinär som övervakar karantänen, som vid behov besöker och godkänner karantänsplatsen innan djuren anländer. Det kan till exempel vara gårdens egen hälsovårdsveterinär.
2. Dessutom kontrollerar veterinären djurens kliniska hälsotillstånd minst en gång under karantänperioden (rekommendation: nötkreatur och svin i karantän under den första veckan, fjäderfä vid cirka tre veckors ålder). Importören är alltid skyldig att granska de importerade djuren och de dokument som gäller importen. Veterinären som övervakar karantänen kan hjälpa importören att kontrollera importdokumenten. Veterinärmyndigheterna får dessutom utföra riskbaserade inspektioner.
3. ETT rf ger anvisningar om en tillräcklig karantänperiod från fall till fall (rekommendation: nötkreatur minst 30 dagar, svin från fall till fall, fjäderfä minst 8–12 veckor).
4. Krav för karantän:
‐ Inga andra djur på samma gård (inte samma, men inte heller en annan djurart).
ETT:s rekommendation: minst 3 km avstånd till andra gårdar med produktionsdjur. I händelse av ett allvarligt sjukdomsfall bildas en 3 km bred skyddszon runt den smittade gården, inom vilken produktionsdjursgårdar kan beordras åtgärder, såsom undersökningar, avlivning av djur osv.
‐ En separat byggnad eller betesmark (endast för idisslare) där skötseln av djuren kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med djurskyddsbestämmelserna, helt avskild från andra djur. Också säker hantering av djur måste beaktas, t.ex. vid provtagning genom att säkerställa att de kan hållas fast.
‐ Karantänsskötaren har ingen kontakt med andra djur av samma art (eller t.ex. den som håller nötkreatur/svin i karantän har inte kontakt med andra hov- och klövdjur). Under karantänperioden får externa besökare inte komma i kontakt med importerade djur. I praktiken är det bara djurhållaren och karantänsveterinären som får befinna sig i karantän.
‐ Endast skyddskläder (overall, skyddsskor), annan utrustning och verktyg avsedda för karantän används. Gå inte till andra gårdar med samma kläder och utrustning. Skyddskläder tvättas så att eventuella sjukdomar inte sprids genom dem.
‐ Skadedjursbekämpning i karantän sköts på behörigt sätt.
5. I karantän används smittspärr och andra smittskyddsåtgärder i enlighet med ETT:s riktlinjer följs.
‐ Smittspärr på nötkreatursgårdar
‐ Smittspärr på svingårdar
‐ Smittspärr på fjäderfägårdar
6. Djur som insjuknat i karantän undersöks och döda djur levereras för undersökning i enlighet med anvisningarna från den veterinär som övervakar karantänen för att utreda dödsorsaken. Om det är uppenbart att dödsorsaken inte är en infektiös faktor, kan kadavren dock bortskaffas med tillstånd av den veterinär som övervakar karantänen och ETT i enlighet med bestämmelserna så att de inte medför risk för sjukdom.
7. Karantänlokalerna tvättas och desinficeras på lämpligt sätt efter att karantänen har upphört. Avfallet tas hand om i enlighet med föreskrifterna och gödseln kalkas innan den sprids. Om en smittsam sjukdom har konstaterats under karantänperioden, ges separata anvisningar om hantering av avfall och gödsel i samband med en eventuell sanering av smittan.
8. Eventuella specifika karantänkrav kan definieras av ETT för importpartier beroende på ursprungsland, djurart, sjukdomssituation m.m.