BTV-3 för veterinärer

Blåtunga, eller bluetongue serotyp 3 (BTV-3), är en sjukdom hos idisslare och kameldjur som orsakas av ett orbivirus och sprids med svidknott. Blåtunga klassificeras i EU:s djurhälsolagstiftning som en kategori C-sjukdom, vilket innebär att åtgärder ska vidtas vid misstanke.
Finland har status som ett land fritt från blåtunga inom EU:

• Import av idisslare och könsceller från länder där blåtunga förekommer är begränsad.
• Vaccination mot blåtunga är förbjuden enligt nationell lagstiftning, förutom i landskapet Åland.

Under hösten 2024 upptäcktes BTV-3-infektioner i de nordiska länderna: i Danmark, södra Norge och sydvästra Sverige. Antikroppar har också påvisats hos symtomfria djurbesättningar i Danmark och Sverige. I Sverige bedöms det som sannolikt att de första fallen 2025 kommer att uppträda tidigare än 2024, vilket sannolikt leder till en bredare spridning av smittan i Sverige och ett ökat sjukdomshot mot Finland.
Länk till övervakning i Sverige (SVA)

Sjukdomen orsakad av serotyp BTV-3 är ny i Europa, och forskningsdata samt erfarenheter håller fortfarande på att samlas in. Studier i Belgien och Nederländerna visar att sjukdomen har orsakat produktionsförluster på nötgårdar:

• En ökning med cirka 1 % i total dödlighet hos nötkreatur har observerats och mjölkproduktionen har minskat med cirka 1 %.
• Enskilda gårdars förluster har varit betydande.
• Sjukdomen har också lett till nedsatt fertilitet och minskad kalvproduktion.

I Sverige och Norge var sjukdomsbilden under hösten 2024 mildare. I Norden har det under våren 2025 fötts missbildade eller svaga kalvar till följd av virusinfektion.

Det är svårt att förutsäga om blåtunga sprids till Finland under 2025, eftersom det påverkas bland annat av luftströmmar som kan föra med sig virusbärande svidknott. En hög andel vaccinerade djur i andra länder, särskilt i Sverige, kan bromsa smittspridningen. Svidknottsäsongen är som intensivast i slutet av sommaren och tidig höst.

Det är viktigt att observera att svidknott finns över hela Finland och att Schmallenberg-viruset, som också sprids av Culicoides-arter, för tio år sedan spreds till stora delar av Finland. Det finns alltså en faktisk risk för att blåtunga kan spridas hit. Risken för smitta till Finland ökar om sjukdomen sprids till östra delar av Sverige under svidknottsäsongen.

Smittan sprids via virusbärande svidknott eller viremiska idisslare. Inom en besättning kan smittan även spridas via injektionsnålar. En infekterad tjur kan överföra virus via sperma. Smittspridning via fryst sperma har förhindrats genom testkrav på spermagivare enligt djurhälsolagstiftningen. Det är osannolikt att smittan sprids via embryon.

• • Svidknott smittas när den suger blod från ett viremiskt idisslare.
  • Viruset blir infektiöst i svidknotten efter cirka en vecka, beroende på omgivningens temperatur.
  • Vid nästa blodmåltid överförs viruset till en ny idisslare.
  • Nötkreatur kan vara symtomfria bärare av sjukdomen.
  • Nötkreatur kan vara viremiska i upp till två månader.

• Skydda mot svidknott
  • Håll djuren inomhus i skymningen när svidknott är aktiva
  • Fläktar in ladugården gör det svårt för svidknott att flyga
  • Undvik betesmarken där det finns stillastående vatten for svidknott attföröka sig
  • Insekticider har ingen bevisad effekt för att bekämpa sjukdomen
• Kontroll i djurhandel
  • Kontrollera hälsostatuset av ursprungsbesättningen av djuret som ska köpas, samt ett hälsointyg
• Risken vid medicinering
  • Byta nålar – Virus kan överförs via injektionsnålar mellan nötdjur
• Vaccination
  • Vaccinering minskar svårighetsgraden av symtomen och spridning av smittan
  • Vaccination anses vara det viktigaste sättet att förebygga blåtunga. Vaccinerna förhindrar dock inte att sjukdomen sprids eller kommer in i besättningar, utan minskar produktionsförlusterna som sjukdomen orsakar. Vaccinering kommer sannolikt att tillåtas i hela landet om sjukdomen konstateras i Finland.

• Blåtungavirus orsakar inflammation i slemhinnor.
• Symtomen kan vara ospecifika och förekommer ofta endast hos enstaka djur i besättningen.
• Symtomen kan pågå i tre veckor.
• Infektionen kan också vara subklinisk.
• Provtagning är nödvändig för att ställa diagnos och för att utesluta mul- och klövsjuka som differentialdiagnos.

• Dräktiga kor och kvigor är särskilt sensitiva för sjukdomen.
• Infektion i slutet av dräktigheten kan orsaka abort eller förtida födsel.
• Det är möjligt att kalvar föds som virusbärare.
• Infektion tidigt i dräktigheten kan leda till att kalvar föds svaga (”dummy calves”) eller missbildade.
  • Hos kalvar har hydrocefalus och avsaknad av storhjärna konstaterats.
• Avelstjurars fertilitet kan försämras på grund av inflammation eller feber.

• Om sjukdomen misstänks är både djurägaren och veterinären skyldiga att anmäla till en officiell veterinär.
• Den officiella veterinären tar prover för att utreda sjukdomen:
  • Blodprov i EDTA-rör eller vävnadsprov enligt separat anvisning
  • Provkostnader täcks av staten (kategori C-sjukdom)
  • Kom ihåg att ange i remissen att svaret ska skickas till Naseva

• Specialsituation ”Bluetongue BT” registreras i Naseva
  • Förmedling sker via slakteri med särskilda arrangemang
  • Förflyttningar eller försäljning av djur till ”fria områden” under svidknottsäsong rekommenderas inte
  • Ingen påverkan på hämtning av slaktdjur eller mjölkinsamling
  • Specialsituation kan avslutas senast efter svidknottsäsongens slut
  • Specialsituation anvisningar i Naseva
• Symptomatisk behandling av sjuka djur
• Bokför insjuknade djur i Naseva för uppföljning:
  • Registreras som annan smittsam sjukdom (kod 449) + tilläggsinformation BTV
• Förhindra smittspridning via injektionsnålar
• Minska kontakt med svidknott
• Vaccination rekommenderas inte under ett akut utbrott
• Djur som haft BTV-3 får sannolikt livslång immunitet.
  • Antikroppar kan påvisas med laboratorietest (ELISA, Livsmedelsverket)

Vaccinering är frivillig och sker på egen bekostnad för gårdarna. Vaccineringen ska baseras på en riskbedömning och instruktion från en veterinär.

• Behovet av vaccinering påverkas av
  • typen av besättning
  • besättningens geografiska läge – befinner man sig i ett riskområde?
  • tätheten av idisslare i området
  • betesdrift och betesområdets läge
  • förekomsten av knott
  • förhållandena i djurstallarna

producentens bedömning

• BTV-3-vacciner har snabbt introducerats på EU-marknaden år 2024 med undantagstillstånd.
• Vaccination skyddar inte helt mot smittspridning och sjukdom, men lindrar symtomen och minskar dödligheten.
• Det finns ingen tillgänglig nytta-riskbedömning för vaccination.
• Ovaccinerade nötkreatur, som kan utveckla en långvarig, upp till 60 dagar lång viremiperiod utan allvarliga symtom, kan vara en ständig smittkälla för svidknotten.
• En hög vaccinationsgrad i nötkreatursbesättningar minskar smitttrycket och bromsar spridningen.

För närvarande är vaccination endast tillåten i Ålands landskap. I övriga Finland är det förbjudet.

• • Vaccinering kommer att tillåtas vid förändringar i sjukdomssituationen, så det är viktigt att följa kommunikationen.
• ETT och Livsmedelsverket rapporterar om ämnet på sina webbplatser och en aktuell karta över konstaterade infektioner finns på Livsmedelsverkets sida: öppen information (avointieto.ruokavirasto.fi)
• Inom en radie på cirka 150 km runt konstaterade infektioner kan vaccination utföras baserat på riskbedömning.
• I andra områden bör man följa sjukdomens spridning och överväga vaccination innan kliniska fall av blåtunga geografiskt närmar sig.
• Spridningshastigheten beror på väderförhållanden och är svår att förutse.
• Det bör beaktas att immuniseringen tar cirka 6 veckor från påbörjad vaccinationsprogram.
• Om vaccin finns i begränsad mängd bör vaccination av får och betande nötkreatur prioriteras.
• I slutet av hösten, när temperaturen sjunker permanent under 10 grader, upphör virusets förökning i knotten och smittrisken minskar avsevärt.
• Svidknott dör när temperaturen når noll grader. Det är inte längre meningsfullt att påbörja vaccinationer i slutet av året när vädret blir kallare, utan det bör skjutas upp till nästa år.

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har hittills godkänt försäljning av tre BTV-3-vacciner mot blåtunga, varav två (Bultavo 3 och Bluevac-3) är avsedda för nötkreatur.

• Vaccin kan lämnas ut till gårdar som kan ha läkemedel för framtida behov, förutsatt att behandlingsplanen är uppdaterad.
• På andra nötkreatursgårdar vaccinerar veterinären djuren.
• Om en kritisk sjukdomshotande situation uppstår och veterinärresurserna tar slut, kan vaccin lämnas ut till gårdarna enligt läkemedelslagen § 15. Detta måste omedelbart anmälas till länsveterinären.

I diko- och mjölkkobesättningar kan alla djur vaccineras eller vaccinationen kan riktas till:

• • Betande nötkreatur
  • Dikor och mjölkkor
  • Avelsdjur, särskilt avelstjurar
  • Dräktiga kvigor

Vaccinering av kalvar och ungdjur enligt riskbedömning

Vaccinering på nötköttsproducerande gårdar

Vaccinering baseras på riskbedömning. Vaccinering är inte nödvändig eftersom dödligheten orsakad av blåtunga vanligtvis är låg.

Nötkreatur ska vaccineras två gånger med ett intervall på tre veckor. Immunitet uppnås cirka tre veckor efter boostervaccinationen

• Det finns ingen information om hur länge immuniteten varar.
  • Ytterligare information om årlig boostervaccination väntas.
• Maternella antikroppar kan minska vaccinets effekt.
• Kalvar vars mödrar är ovaccinerade kan vaccineras från 1 eller 2 månaders ålder.

• Vaccinerna ska hållas kylda (2 °C – 8 °C) under transport och förvaring. Vaccinet får inte frysa. Förvaras skyddat från ljus.
• En öppnad flaska håller endast i 10 timmar. Håll den öppnade flaskan kyld. Undvik att sticka injektionsflaskans gummipropp flera gånger.
• De djur som ska vaccineras måste vara friska. Djur med feber eller andra kliniska symtom får inte vaccineras; vid osäkerhet ska kroppstemperaturen mätas före vaccination.
• Det är sannolikt att BTV-3-vaccinet kan ges samtidigt med andra vacciner. För att minimera risken för biverkningar och lokala vävnadsreaktioner bör olika vacciner ges på motsatta sidor av halsen.
• Risken för smittspridning via använda nålar finns, därför ska nålen bytas mellan varje djur.
• Vaccinet kan användas under dräktighet.

På gårdar där man kan få läkemedel för framtida behov måste vaccinationerna registreras i Naseva inom cirka en vecka från vaccinationsdagen.

• Även på andra nötkreatursgårdar bör registrering i Naseva rekommenderas.
• ETT rapporterar vaccinationsuppgifter till Livsmedelsverket vid behov, eftersom informationen är viktig för att följa den nationella sjukdomssituationen.
  • Djursägaren registrerar vaccinationen i Naseva med vårdkod 691
  • Veterinärerna med kod 826
  • Behandlingsomgång 1 för grundvaccination och 2 för boostervaccination.

ETT har utarbetat vaccinationsanvisningar för gårdarna som stöd för veterinärer.