Patogener
Patogener inkluderar bakterier, virus, parasiter, protozoer, svampar, bakterie- och mögeltoxiner.
Patogener överförs från en individ till en annan genom olika faktorer
• kontakt (t.ex. ringorm)
• droppar (t.ex. virus och bakterier i luftvägarna)
• exkrementer (t.ex. salmonella, EHEC, cryptosporidium)
• en person (t.ex. på hud, kläder och skor)
• biologiska vektorer, t.ex. blodsugande insekter (t.ex. bluetongue, schmallenbergvirus), fåglar (t.ex. salmonella), gnagare (t.ex. salmonella) eller andra djur (t.ex. får → nötkreatur: elakartad katarralfeber)
• mekaniska faktorer, t.ex. transportutrustning eller verktyg
Patogener kan tränga in i kroppen
• Horisontellt
o genom luftvägarna
o genom munnen
o genom könsorganen
o genom skadad hud eller slemhinnor
• Vertikalt
o från mor till foster
Olika patogener tar olika vägar beroende på vilket organ i kroppen som patogenen är riktad mot.
Faktorer som predisponerar för spridning
• okontrollerad handel och transport av djur
• hög djurtäthet (på gårds- eller regional nivå)
• åsidosättande av smittskydd
• geografiska särdrag, bosättningskultur
Zoonoser
Vissa sjukdomar kan också smitta från djur till människa eller från människa till djur: dessa sjukdomar kallas zoonoser. Dessa inkluderar salmonella, EHEC, kryptosporidios och ringorm. Mer information om zoonoser (Zoonoscentret).
Risk för spridning
Den största risken för att en ny djursjukdom förs in på en djurenhet eller i ett land är att nya djur skaffas. Andra riskfaktorer är besökare på djurhållningsenheten (särskilt de som reser mellan gårdar eller på annat sätt kommer i kontakt med djur), utlandsresor och skadedjur (vilda fåglar och gnagare) som förorenar djurens foder.
