Eläinten terveys ETT ry.

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages

Import av nötkreatur

När du planerar importera, ta alltid kontakt med:

Situationen för nötkreatursjukdomar i många EU-länder skiljer sig mycket från situationen i Finland.

ETT:s importanvisningar görs upp riskbaserat och enskilt för varje fall. Här på sidorna finns därför bara allmänna importinstruktioner. För att anvisningar för din egen importplan ta kontakt med ETT senast 1-2 månader före importen.

Riskbaserad import

Under ETT:s verksamhet (1994-) har nötkreatur importerats mest från Sverige, där sjukdomssituationen är mest lik den i Finland. Då det gäller till exempel bekämpning av paratuberkulos är Sverige ett modelland och importen av mjölkraser är koncentrerad till Sverige på basen av risken. Bekämpningen av paratuberkulos är mycket viktig i mjölkbesättningar, för på världmarknaden för mjölk är frihet från paratuberkulos en värdefull fördel.

Bland annat det att Finland är fritt från BVD, nolltoleransen för salmonella och att Finland officiellt är fritt från många nötkreaturs sjukdomar som förekommer i Europa (t.ex. IBR, tuberkulos) ger anledning till noggrant övervägande vid planering av import.

Mykoplasma bovis försvårar importen

År 2012 upptäcktes Mycoplasma bovis-smittan på nötdjur i Finland för första gången. Det finns skäl att misstänka att smittan kommit till landet med ett symptomfritt nötdjur, därför gjorde ETT rf:s styrelse följande beslut på sitt möte 16.11.2016:

Riktlinje från ETT:s styrelse 16.11.2016

ETT:s styrelse uppmanar till försiktighet i förflyttning av nötkreatur mellan gårdarna och djurhållningsplatserna. Det är nödvändigt att följa spelreglerna för säker djurtrafik för att förhindra spridningen av smittsamma djursjukdomar och försäkra producenternas rättsskydd, eftersom gruppförsäkringen inte täcker annat än förluster orsakade av Salmonella. Import av nötkreatur rekommenderas inte om det är möjligt att få in nytt djurmaterial som embryon eller sperma.

M. bovis -bakteriens diagnostik är besvärlig; troligast hittar man bakterien endast i det akuta skedet. Provtagningen borde göras på djur i precis rätt ålder (i luftvägsformen unga kalvar, i juverinfektions formen en ko med akut juverinfektion). Resultaten av antikropps-undersökningen är i sin tur svår tolkade. Provatagning som görs i samband med en import på ett symptomfritt importdjur eller ursprungsbesättningen, berättar inte nödvändigtvis hela sanningen om mykoplasma situationen.

Import av nötkreatur för besättningar som tillhör M. bovis -kontrollprogrammet

Avelsvärde eller smittorisk?

Då man planerar en import måste man ofta fundera över avelsvärde och djursjukdomsriskerna, dessa två möts inte nödvändigtvis i samma djur. Det är förstås den som importerar som gör det slutliga beslutet, men ETT:s uppgift är att ge information som beslutet kan grunda sig på. Till exmpel kan ett avelsmässigt värdefullt nötdjur komma från en besättning i ett sånt land där paratuberkulosstatusen är helt okänd och risken för smitta kan i samband med importen inte uteslutas på grund av den problematiska diagnostiseringen. Det är viktigt att överväga redan när man planerar importen, om djurets avelsvärde faktiskt är så stort att det är värt smittorisken. Fastän djuret är avelsmässigt det mest värdefulla, ger det sin ägare ingen nytta om djuret hämtar med sig ett sjukdomsproblem.

Det finns alternativ

Jämfört med import av levande djur, är import av embryon och sperma alltid ett säkrare sätt gällande djursjukdomar att få nytt djurmaterial till landet. Importsperma från olika håll i världen används redan rutinmässigt i våra nötdjursbesättningar. I ETT rf:s importrekommendationer har t.ex. BVD- och IBR-riskhanteringen tagits i beaktande beroende på ursprungslandet. Importen av nötkreatursembryon har de senaste åren varit mycket livlig, vilket antagligen tyder på att embryotransfer upplevs på gårdarna som ett alternativ till att utveckla aveln. Största delen av de importerade embryona är av mjölkras, men importen av embryon av köttras är på uppgång. För att Finland har en ovanligt bra BVD-situation och en sträng lagstiftning är det beslutat att mottagarna av importembryona ska undersökas för BVD enligt ETT rf:s anvisningar. Föreningen har i vissa fall också gett anvisningar om IBR-undersökningar på mottagaren; t.ex. då när importembryot är producerat av en icke EU-godkänd, som t.ex. en IBR-vaccinerad tjur.

Naseva och importverksamheten

Naseva, uppföljningssystemet för hälsovård på nötgårdar, fungerar också som ett verktyg vid import. Gården som importerar måste gå med i Naseva och importen och undersökningarna kring den antecknas i Naseva-registret. Det här gör det möjligt att t.ex. vid försäljning av ett importerat djur skriva ut ett importbevis direkt ur registret. På beviset finns uppräknat gjorda åtgärder och undersökningar i samband med importen, och det att importen är godkänd av ETT.

Aktuellt

Something went wrong.

Evenemang

Inga kommande händelser.

För frågor om nötkreaturs hälsa och välbefinnande, vänligen kontakta oss

Erja Tuunainen
Veterinär
Tel. +358 40 709 0021
förnamn.efternamn@ett.fi