Sidan har senast uppdaterats 17.1.2025.
Varför är mul- och klövsjuka en allvarlig djursjukdom?
Mul- och klövsjuka är en mycket smittsam och överförbar sjukdom hos klövdjur. Sjukdomen orsakar betydande produktionsförluster. Sjukdomen har stor inverkan på djurhållningen (t.ex. avlivas djur på smittade gårdar) och på den internationella handeln med djur och animaliska produkter.
Var förekommer mul- och klövsjuka?
Mul- och klövsjuka bekräftades i Tyskland i januari 2025. Fallen har konstaterats hos vattenbufflar och viruset är av typ O, som också finns i Mellanöstern och Asien. De senaste fallen i Tyskland upptäcktes 1988. I Europa konstaterades det senaste fallet i Bulgarien 2011 och EU är sedan dess officiellt fritt från sjukdomen. Mul- och klövsjuka är endemisk t.ex. i Turkiet, Mellanöstern och Afrika, många asiatiska länder och delar av Sydamerika. Det senaste fallet av mul- och klövsjuka i Finland inträffades 1959.
Hur kan mul- och klövsjuka spridas till Finland?
Mul- och klövsjuka kan sprida till Finland främst av resenärer och med de djur som ska köpas.
Vilken patogen orsakar mul- och klövsjuka?
Mul- och klövsjuka är en sjukdom som lätt sprids och som orsakas av ett virus. Sjukdomen orsakas av aftovirus, som hör till pikornavirusen. Man känner till sju olika serotyper av viruset.
Smittar sjukdomen människor?
Mul- och klövsjuka kan inte överföras till människor.
Vilka djurarter kan drabbas av mul- och klövsjuka?
Viruset sprider sig mycket lätt och infekterar klövdjur som nötkreatur, får, getter, grisar, renar och vilda klövdjur.
Är mul- och klövsjuka smittsamt hos sällskapsdjur?
Sjukdomen drabbar inte hundar, katter eller andra sällskapsdjur.
Vad är inkubationstiden för sjukdomen?
Inkubationstiden, dvs. tiden från smittotillfället till dess att symtomen börjar visa sig, är vanligen 2–8 dagar, men kan vara så lång som 10–14 dagar.
Hur sprids mul- och klövsjuka?
Drabbade djur sprider viruset i alla sina utsöndringar (avföring, urin, saliv, mjölk, sperma) och i luften de andas. Viruset utsöndras några dagar innan symtomen bryter ut. Smitta kan ske på gården antingen från inköpta djur som bär på sjukdomen eller från djurtransportbilar, livsmedel, foder, människor, vilda djur eller till och med vind, eftersom mul- och klövsjukevirus kan transporteras med vinden över långa avstånd.
Vilka är symtomen på mul- och klövsjuka?
Symtom på mul- och klövsjuka är feber, aptitlöshet och apati. Typiska blåsor och sår utvecklas i munnen och på tungan samt på klövar och spenar. Många djur visar tecken på hälta eller kan inte gå alls på grund av smärta. Vuxna djur dör sällan av mul- och klövsjuka, men unga djur kan dö i stora antal.
Hur behandlas mul- och klövsjuka?
Det finns inget botemedel mot mul- och klövsjuka, och därför är det viktigt att tidigt upptäcka sjukdomen och effektivt förhindra den att sprida. Sjukdomen bekämpas genom att avliva klövdjur på den infekterade gården.
Kan ett djur tillfriskna från mul- och klövsjuka?
Ett sjukt djur tillfrisknar vanligen från mul- och klövsjuka inom 8–15 dygn. På grund av sjukdomens allvarlighet avlivas dock i Finland liksom i övriga Europa alla djur på en gård där sjukdomen har konstaterats för att förhindra den att sprida.
Kan djur vaccineras mot mul- och klövsjuka?
Det finns vaccin för djur mot mul- och klövsjuka. Sedan 1991 har dock vaccinering varit förbjuden i EU. EU-lagstiftningen tillåter dock regionala nödvaccineringar vid händelse av en epidemi under vissa förutsättningar. Vaccinbanker upprätthålls i EU för detta ändamål.
Vad ska jag göra om mina klövdjur blir sjuka och jag inte vet varför?
När djur blir sjuka måste orsaken till sjukdomen fastställas av en veterinär och eventuella nödvändiga prover. Om symtomen kan tyda på mul- och klövsjuka kan veterinären ta prover från djuren för testning.
Vad ska jag göra om jag misstänker mul- och klövsjuka hos mina djur?
Om en producent misstänker att ens djur är smittade måste hen omedelbart rapportera sin misstanke till den kommunalveterinären. Kommunalveterinären kommer sedan att informera länsveterinären. Vid misstanke tas prover från djuren på gården för att testa sjukdomen.
Vad händer om mul- och klövsjuka upptäcks på min gård?
Om mul- och klövsjuka konstateras på en anläggning kommer Livsmedelsverket att beordra att anläggningens klövdjur avlivas, kadavren destrueras och lokalerna desinficeras. Spridningen av sjukdomen till andra anläggningar förhindras också genom att upprätta en restriktionszon runt den smittade anläggningen, inom vilken förflyttningar av djur och animaliska produkter begränsas. När en sjukdom diagnostiseras undersöks också varifrån smittan kan ha kommit och var den kan ha spridits vidare.
Hur kan jag förebygga mul- och klövsjuka hos mina djur?
Med gott smittskydd på gården kan man förhindra djursjukdomar, såsom mul- och klövsjuka, att sprida. Sjukdomen kan sprida sig till Finland från utlandet i samband med resor eller djurinköp. Vid planeringen av en utlandsresa ska djurhållaren ta reda på vilka sjukdomsrisker som destinationslandet och resan medför och beakta dem när hen återvänder från resan. Resor till sjukdomsområden rekommenderas inte för djurhållare. Vid import av djur eller livsmedel är det viktigt att följa de importvillkor som fastställs i lagstiftningen och ETT:s anvisningar.
Hur övervakas mul- och klövsjukan i Finland?
I Finland övervakas mul- och klövsjuka för närvarande inte genom regelbundna provtagningar. Vid misstänkta fall av mul- och klövsjuka som uppvisar symtom testas smittan.