Vanliga frågor om fågelinfluensa hos nötkreatur
Sidan har senast uppdaterats 29.8.2024.
Under vårvintern 2024 rapporterades influensafall hos getter och nötkreatur i USA. ETT har sammanställt en lista med vanliga frågor och svar. Sidan kommer att uppdateras vid behov.
Varför övervakas och studeras fågelinfluensan noga hos olika djurarter?
Förutom att fågelinfluensa kan orsaka allvarlig sjukdom och hög dödlighet hos många olika djurarter, har sjukdomen i åratal överförts sporadiskt från djur till enskilda människor. Hotet med infektioner hos däggdjur är att viruset lättare omvandlas hos däggdjur för att infektera andra däggdjur. Virusets mutation övervakas noga runt om i världen för att undvika att det blir orsaken till en potentiell pandemi hos människor.
Vilken patogen orsakar fågelinfluensa hos nötkreatur?
Under våren 2024 upptäcktes fågelinfluensainfektioner hos nötkreatur (mjölkkor) i USA. Det rör sig om influensa A-virus H5N1, så kallad högpatogen aviär influensa (HPAI), som är en subtyp av det virus som orsakar sjukdomen hos nötkreatur i USA, men som ännu inte har påvisats i Europa.
Till vilken annan djurart kan det fågelinfluensa som finns hos nötkreatur överföras?
I USA har det fågelinfluensavirus som orsakar sjukdomen hos nötkreatur hittills smittat åtminstone fjäderfä, nyfödda getter, katter och alpackor.
Förutom hos dessa husdjur har infektion också konstaterats hos många vilda däggdjursarter.
Är det virus som påträffats hos nötkreatur i USA detsamma som det virus som orsakade epidemin hos pälsdjur i Finland?
Det högpatogena aviära influensaviruset H5N1 har orsakat ett utbrott av aviär influensa hos uppfödda pälsdjur i Finland 2023, men detta virus är av en annan subtyp än det virus som finns hos nötkreatur i USA.
Den subtyp av viruset som orsakade sjukdomen hos nötkreatur i USA har ännu inte påträffats i Europa, hos vilda fåglar eller hos andra djurarter.
Var spreds sjukdomen ursprungligen till nötkreatur?
I USA misstänks sjukdomen ursprungligen ha överförts till nötkreatur från vilda fåglar. Det anses vara mer sannolikt att sjukdomen överfördes från fåglar till nötkreatur vid ett enda tillfälle och började spridas mellan korna än att den överfördes till flera besättningar av vilda fåglar.
Hur smittas fågelinfluensa hos nötkreatur?
Det fågelinfluensaviruset överförs från ett nötkreatur till ett annat. Smittvägen har ännu inte fastställts med säkerhet. Viruset utsöndras dock i höga koncentrationer i mjölk och mjölk anses vara en effektiv vektor för viruset, t.ex. via mjölkningsmaskiner. Smitta kan också ske via verktyg och människor. Hittills har inga betydande mängder virus påvisats i luftvägarna hos nötkreatur i USA och det är osannolikt att luftvägsinfektion är den primära smittkällan.
Kan fågelinfluensa överföras från nötkreatur till fjäderfä?
I USA har ett utbrott av fågelinfluensa konstaterats ha spridits från en boskapsgård till en fjäderfäfarm.
Har fågelinfluensa konstaterats hos kalvar eller slaktnöt?
Hittills har inga fall av fågelinfluensa rapporterats hos kalvar eller slaktnöt i USA. Dessutom tyder studier på att äldre kor är mer mottagliga för sjukdomen än yngre kor.
Vilka symtom har observerats hos kor med fågelinfluensa?
Minskad aptit har observerats hos korna. . Korna kan vara apatiska, febriga och uttorkade. Avföringen kan vara lös. Särskilt hos allvarligt drabbade djur orsakar viruset förändringar av mjölkens sammansättning (tjock, gulaktig mjölk, såsom kolostrum) och ibland, i enstaka fall, ett fullständigt upphörande av mjölkproduktionen.
En minskning av mjölkproduktionen har observerats på gårdsnivå. Hos nötkreatur har ingen ökad dödlighet konstaterats i samband med infektion med fågelinfluensa. Korna måste dock avlivas från besättningarna eftersom deras mjölkproduktion kanske inte återgår till det normala. På de infekterade gårdarna har man också hittat ett större antal aborter än normalt.
Kan nötkreatur återhämta sig från fågelinfluensa?
Sjuka djur tillfrisknar vanligtvis inom 7-10 dagar. Vid behov får de stödjande behandling, det finns ingen egentlig medicinering. Ingen ökad dödlighet har observerats hos infekterade nötkreatur.
Kan fågelinfluensaviruset hos nötkreatur överföras till människor?
Fyra fall bland människor har hittills rapporterats i USA, och samtliga har varit i kontakt med smittade nötkreatur. Tre av de smittade personerna har diagnostiserats med ögoninfektioner, symtomen har varit milda. En smittad person har upplevt symtom från luftvägarna. Alla fyra patienterna har återhämtat sig från sjukdomen. År 2024 har konstaterats att nio personer som var involverade i slakt av fjäderfä i USA också var smittade. Även deras symtom har varit lindriga. Sjukdomen har ännu inte spridits från människa till människa.
Användning av personlig skyddsutrustning rekommenderas för dem som arbetar med infekterade nötkreatur.
Kan människor smittas av fågelinfluensa via mjölk?
Hos de infekterade nötkreaturen utsöndras viruset i hög grad i mjölken. Av denna anledning rekommenderas inte användning av rå mjölk eller ost som tillverkats av rå mjölk. Det har visat sig att pastörisering förstör viruset så att det inte längre kan orsaka sjukdomen. Pastöriserad mjölk är tjänlig som människoföda och kan inte sprida viruset.
Kan människor smittas av fågelinfluensa via nötkött?
Hittills har viruset inte påträffats i nötkött som sålts i USA. Kött från infekterade djur har dock inte använts för mänsklig konsumtion.
Kan kalvar få mjölk från infekterade kor?
Infekterade djur utsöndrar viruset i hög grad i mjölken. Av denna anledning rekommenderas det på amerikanska gårdar där infektion har bekräftats att värma mjölken som används för kalvar. Uppvärmning (över 70 grader Celsius) förstör viruset.
Kan nötkreatur tillåtas beta i Finland?
I Finland kan nötkreatur tillåtas gå på bete. Sjukdomsrisken anses för närvarande vara låg i Finland. Rutinmässig smittskydd och avlägsnande av döda vilda fåglar från betesmarkerna anses för närvarande vara tillräckliga försiktighetsåtgärder. Om det i något skede konstateras att sjukdomsrisken är förhöjd kan myndigheten vid behov utfärda rekommendationer, till exempel om betesgång.
Hur övervakas förekomsten av fågelinfluensa hos nötkreatur i Finland?
För närvarande övervakas inte fågelinfluensa hos nötkreatur genom provtagning i Finland. Av de sjuka djuren kan man ta prover för att upptäcka fågelinfluensa.
Vad ska jag göra om mina nötkreatur blir sjuka och jag inte vet varför?
Om djuren blir sjuka måste orsaken till sjukdomen fastställas av en veterinär och eventuella nödvändiga prover tas. Om symtomen kan tyda på fågelinfluensa kan veterinären också ta prover från djuren för testning av fågelinfluensa. Enligt Livsmedelsverkets riktlinjer får provtagning utföras om djurens symtom ger anledning att misstänka fågelinfluensa och anläggningen ligger i ett område där fall av aviär HPAI har upptäckts och om den epidemiologiska situationen dessutom motiverar att nötkreaturen undersöks.
Vad ska jag göra om jag misstänker att mina nötkreatur är smittade med fågelinfluensa?
Om en producent misstänker att hans nötkreatur är smittade med fågelinfluensa ska han informera kommunalveterinären. Fågelinfluensa är en anmälningspliktig djursjukdom hos nötkreatur och producenten ska underrätta kommunalveterinären om misstanken senast nästa arbetsdag. Kommunalveterinären ska informera länsveterinären. Vid misstanke tas prover från djuren på anläggningen för testning av fågelinfluensa.
Vad händer om min gård visar sig vara smittad med fågelinfluensa hos nötkreatur?
Om fågelinfluensa upptäcks på en gård kan myndigheterna utfärda rekommendationer om hur gården ska drivas.
Myndigheterna utvärderar kontinuerligt situationen när det gäller risken för fågelinfluensa hos nötkreatur och fattar beslut om eventuella rekommendationer och åtgärder baserat på den förmodade risken för infektion på nötkreatursgårdar. Därför kan situationen när det gäller rekommendationer och eventuella föreskrifter förändras i takt med att risken för sjukdom ökar.
Vilka riktlinjer har myndigheterna i USA utfärdat för att förhindra att sjukdomen sprids?
Veterinärer och producenter har uppmanats att vara uppmärksamma på ett gott smittskydd. Sjuka djur bör isoleras och testas för fågelinfluensavirus. Djurförflyttningar bör minimeras. En 30-dagars karantän rekommenderas för nya djur som kommer in på gården.
Från och med april 2024 har en administrativ order krävt att korna testas för fågelinfluensa innan de flyttas mellan stater. Testresultatet måste vara negativt. Om testet är positivt för fågelinfluensa får boskapen inte flyttas. Om så önskas kan nötkreaturen hållas isolerade i 30 dagar och därefter testas på nytt. Om resultatet av det nya testet är negativt får nötkreaturen flyttas.
Positiva testresultat rapporteras alltid till myndigheterna. Om nötkreatur som är avsedda för förflyttning testas positivt genomförs en epidemiologisk undersökning på anläggningen. Flera delstater har också infört egna restriktioner för förflyttning av boskap.
Den amerikanska förordningen gäller för närvarande endast för mjölkkor, men ny forskning kan tyda på att den kan utvidgas till att omfatta andra nötkreatur. Det finns inga planer på obligatoriska tester annat än för förflyttningar. Förordningen har utfärdats på grund av den höga utsöndringen av viruset i mjölk och forskningsresultat som tyder på att viruset har spridits genom förflyttning av mjölkkor. Efter förflyttning mellan delstaterna rekommenderas att korna sätts i karantän i 30 dagar i den nya gården.
Ger staten ekonomiskt stöd till producenter i USA på grund av de produktionsförluster som orsakats av fågelinfluensan?
I USA har en producent kunnat ansöka om statligt stöd för förluster i mjölkproduktionen till följd av fågelinfluensa sedan början av juli 2024.
Hur hanterar Kanada, ett grannland till USA, fågelinfluensa hos nötkreatur?
I Kanada har en undersökning av mjölk som sålts till konsumenter genomförts i maj 2024. Mjölken testades för förekomst av viruset eller delar av viruset med hjälp av PCR. Inga positiva resultat hittades.
Kanada kräver att mjölkkor som importeras till Kanada från USA testas negativt före import.
Varför skiljer sig tillvägagångssättet vid infektion med fågelinfluensa hos nötkreatur från det som gäller för fjäderfä?
Det rättsliga förhållningssättet till fågelinfluensa hos nötkreatur skiljer sig redan från förhållningssättet till infektioner hos fjäderfä. Hos nötkreatur orsakar fågelinfluensa mild sjukdom och ökar inte dödligheten, till skillnad från hos produktionsfjäderfä, som har en hög dödlighet till följd av sjukdomen. Konsekvenserna av infektioner hos fjäderfä är betydligt större än hos nötkreatur. När det gäller fjäderfä påverkar därför fågelinfluensan exporten av levande djur och animaliska produkter. För nötkreatur eller produkter från nötkreatur har sjukdomen inte samma inverkan på exporten. Fram till dess att fågelinfluensa upptäcktes hos nötkreatur i USA ansågs det osannolikt att sjukdomen skulle överföras till nötkreatur. Det är möjligt att infektioner hos nötkreatur också kan ändra lagstiftningen om fågelinfluensa hos nötkreatur i framtiden.
Påverkar fågelinfluensa hos nötkreatur den internationella handeln med nötkreatur och produkter från dessa?
Enligt rekommendationerna från Världsorganisationen för djurhälsa (WOAH) finns det för närvarande inget behov av att begränsa den internationella handeln med friska nötkreatur eller produkter från dem. Länder kan till exempel välja att kräva att importerade djur ska ha ett negativt testresultat för fågelinfluensa före import.